För barnens skull...
Tänkte måla upp en liten berättelse för er.
Jesper är 9år gammal. Han bor i en liten villa i på en liten, helt vanlig ort någonstans i Sverige. Han går till skolan ungefär vid 8 på morgonen. Han trivs inte där! Han hamnar ofta i bråk med sina klasskompisar och elever i dom andra klasserna. Hans hår är smutsigt och slitet. Lika så hans kläder. Skosulorna har slitits av både honom själv och hans två äldre syskon. Efter skolan går han ut på orten med dom få kompisar han har. På sommaren pallar dom äpplen, kastar smällare efter katterna i kvarteret och trampar ner rabbatter. På vintern tycker dom om att kasta snöbollar på fönstren, snöpula dom mindre barnen och leka krig i snöborgar dom byggt. När dom andra barnen på orten har gått hem och lagt sig är Jesper fortfarande ute på gatorna. Han går hem när han vill. I en del av husen gnälls det på mamma och pappa. "Varför måste vi komma in och lägga oss? Alla andra får ju vara ute. " Alla andra är Jesper. Ingen kör Jesper i säng. Ingen sitter vid middagsbordet. Ingen dukar fram kvällsfika. Jespers mamma tittar på Idol, Desperat Houswhifes, Dawsons Creek, Bonde söker fru, Lyxfällan, Extrem Makeover. Jespers pappa sitter och målar ut sitt liv på Facebook för personer han aldrig träffat.
Ja visst är det kanske en något extrem tolkning av verkligheten. Men den är inte så långt från sanningen som man kan tro.
I vårat hus bor två barn och två föräldrar. Det är inte ett par perfekta föräldrar! Ibland tappar dom tålamodet, ibland rinner det över. Ibland orkar dom inte leka och ibland blir maten jätte sen.
Men ibland hittar du som med barnen i sina armar där dom bedyrar hur mycket dom älskar dom och hur viktiga dom är! Ibland sitter dom på golvet med sina barn och lägger pussel. Ibland lagar dom mat tillsammans och ibland bakar dom. Ibland säger dom ifrån och ibland är regler viktigare än annat. Alltid älskar dom!
Så kanske det kan få vara den här familjen förlåtet att dom inte firar jul.
Jag gick förbi Jespers hus en kväll. Där brann ljusstakarna i fönstren och jag tyckte mig skönja en julgran där inne. Dom firar kanske för barnens skull...
Jesper är 9år gammal. Han bor i en liten villa i på en liten, helt vanlig ort någonstans i Sverige. Han går till skolan ungefär vid 8 på morgonen. Han trivs inte där! Han hamnar ofta i bråk med sina klasskompisar och elever i dom andra klasserna. Hans hår är smutsigt och slitet. Lika så hans kläder. Skosulorna har slitits av både honom själv och hans två äldre syskon. Efter skolan går han ut på orten med dom få kompisar han har. På sommaren pallar dom äpplen, kastar smällare efter katterna i kvarteret och trampar ner rabbatter. På vintern tycker dom om att kasta snöbollar på fönstren, snöpula dom mindre barnen och leka krig i snöborgar dom byggt. När dom andra barnen på orten har gått hem och lagt sig är Jesper fortfarande ute på gatorna. Han går hem när han vill. I en del av husen gnälls det på mamma och pappa. "Varför måste vi komma in och lägga oss? Alla andra får ju vara ute. " Alla andra är Jesper. Ingen kör Jesper i säng. Ingen sitter vid middagsbordet. Ingen dukar fram kvällsfika. Jespers mamma tittar på Idol, Desperat Houswhifes, Dawsons Creek, Bonde söker fru, Lyxfällan, Extrem Makeover. Jespers pappa sitter och målar ut sitt liv på Facebook för personer han aldrig träffat.
Ja visst är det kanske en något extrem tolkning av verkligheten. Men den är inte så långt från sanningen som man kan tro.
I vårat hus bor två barn och två föräldrar. Det är inte ett par perfekta föräldrar! Ibland tappar dom tålamodet, ibland rinner det över. Ibland orkar dom inte leka och ibland blir maten jätte sen.
Men ibland hittar du som med barnen i sina armar där dom bedyrar hur mycket dom älskar dom och hur viktiga dom är! Ibland sitter dom på golvet med sina barn och lägger pussel. Ibland lagar dom mat tillsammans och ibland bakar dom. Ibland säger dom ifrån och ibland är regler viktigare än annat. Alltid älskar dom!
Så kanske det kan få vara den här familjen förlåtet att dom inte firar jul.
Jag gick förbi Jespers hus en kväll. Där brann ljusstakarna i fönstren och jag tyckte mig skönja en julgran där inne. Dom firar kanske för barnens skull...
Kommentarer
Trackback
